Inga fjärdedelsgrupperingar

. Vilka länder besökte du? sverige, norge?, amerika, åland och grekland!

. Är det något du saknar år 2009 som du vill ha år 2010? ett liv? nej men mindre koncentrationssvårigheter skulle sitta fint

. Vilket datum från år 2009 kommer du alltid att minnas? 4-11 juni, såklart! tyvärr kommer jag inte ihåg ett jota från början av jazz, mer än att det mesta utom linjen sög. nada positiva. men 26 september 2008 glömmer jag aldrig <3

. Vad var din största framgång? att varje dag orka med skolan och livet utanför mörkercellen och behandlingsrum känns som otroligt stora framgångar!

. Största misstaget? behandling av både gamla och nya vänner som förtjänar bättre än det jag gett

. Har du varit sjuk eller skadat dig? adina, sjuk? skulle jag väl inte tro.

. Vad spenderade du mest pengar på? mat såklart, vad annars? :)

. Gjorde någon dig riktigt glad? Ja oja! mina underbara nära och kära gör mig otroligt glad varje dag, varför skulle jag annars fortsätta trampa i huvudskiten? :D

. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2009? de orkar jag verkligen inte tänka på, men troligtvis typ tenor madness, moondance, lite random miles davis och sånt för den senare tiden. Men sen årets sommarplågor nådde nog även min säng och tja kanske lite damien rice och självklart, regina spektor! haha :D

. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? ledsnare! sentimental ni vet :) men också himlans glad därimellan, det här med allt ljud har tagit mig hårdare än vad jag vågat hoppats på!

. Blev du kär i år? Nope

. Favoritprogram på TV? Bonde söker fru och ensam mamma söker såklart! vilka kvalitets program <3

sedan färjan och ullared som toppar tv-tablån :D och gossip girl, som annars :)

. Bästa boken du läste i år? inte vare high fidelity iallafall.

. Största musikaliska upptäckten? mer än jag anat, att jag pinsamt dålig på att höra kvinter men någolunda på basgångar med tritonus i, haha :D

. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? finns det nog alltid, men jag hade inte sagt nej till att få vara mer frisk

. Hur skulle du beskriva din stil år 2009? får jag säga ganska ful, haha :) gud vad det tråkat ut sig, men jag lovar att jag ska ta tag i mina kläder å shape it up någongång!

. Vad fick dig att må bra? mat, medecin, människor och ibland musik. allt gott börjar på M!

. Vilken kändis var du mest sugen på? behövde frågan finnas med? HARRY POTTER <3

. Vem saknade du? Morfar.

. De bästa nya människorna du träffade? jazzarna, utan tvekan <3

du som liten, inte för att jag är så stor nu men :)

här någonstans gick det snett, här någonstans fick jag för mig att musik skulle bli mitt liv.

här någonstans valde jag ett intoneringsinstrument!

du & en bästa vän, min bror som alltid varit och alltid kommer vara min BFF!

du som fotograf, dock inte med min d300, bara en överkomlig finepix.

allt är inget jämfört med min d3000!

Fast fortsätt andas, jag har en plan på att aldrig ge upp och en vision att det inte är förgäves. För någongång ska ändå helvetet ta slut. Det kan jag väl få vara värd, snälla?

Skickar kärlek genom hela sverige och ut i världen. Hela vägen ner till mina småpojkar med familj i sydney, vi tänker på er (och avundas värmen, lust att byta bort lite mot snö?).

Mina få närvarande timmar var riktigt mysiga, tack tomten och familj för ännu en fin jul.

väntan på tomten var lååång för min sötaste lilla Hilma!

2 dagar.
Du säger att du är stark, att du har vart igenom det här förut.
Vi var separerade för en lång lång tid. Men det är över nu.
Så vad jag bryr mig om nu, är att ge hjärtat rakt ut

Äntligen du och jag igen wilma. Precis så som det ska vara <3

Jag har nämligen tämligen storhandlat mat med min mor. Jo där ser man!

Men hur mycket tid och energi vi ägnade bland coops hyllor var det endå på favoriten, Apoteket <3, som storkovarn spenderades. Kuriosa som berättar att allt är som vanligt i valbo, annan:

* apelsinerna var onödigt dyra

* nästan alla kundvagnar var borta

* mamma kunde inte bestämma kex så det blev dom som matchade min jacka

* wilma får ett kravmärkt julbord med svensk-kattmat-sill

* jag tänker inte skriva ett elektronisktord mer i denna ruta in case of jag flummar ur

på köpis händer det!

eller fötter?

Facebook svämmar över av vänförfrågningar och bloggar överöser sig med kärleksförklaringar för nonses.

Likt släktkalasen som stundar är TV tablån fylld till bredden med kärlek.

Eller, den var fylld med kärlek.

Tacka gud för nyårsdagen och deras tillbaka-till program klockan åtta. Anledningen att andas kommande veckor.

Fast idag, det enda vi ska gå tillbaka-till är ämnet i detta inlägg, kärlek. Justja så var det.

På bdb (jaaa de osar sofiedaaal) har jag funnit en liten lathund för alla kärlekskrankande pojkar som är helt oförstående angånde deras flickvänners beteenden och gärningar.

Skumma igenom denna parlör, du kommer ändå inte kunna hitta något mer givande detta år.

:

7. tjejer kan reta upp sig på väldiga småsaker, men ta det inte för seriöst.
.

Jag känner en kille som är helt underbar. Fast det finns många fler saker som är mycket mer underbara än själva honom.

Typ hans flygel. Men kombinationen mellan honom och flygeln är kanske den bästa?

Efter 2ornas konsert (intensiv, asrolig och fanimej så begåvad) hittade jag mig själv i månskenet. Förenad med oändligheten i en stor kapellanatomi. Gamman utgjuten i mina vener, i hans vener, möjligen våra vener?

Vad vet jag? Vad vet lilla jag som inte ville något annat att detonera min eufori i nattens schattering?

Jag visste att jag befann mig i samma rum som en.. gud? Jag trodde nog det för hjälp vad konsternerad jag blev när jag åtskiljde mina ögonlock och såg att mannen vid den 212 tangenterade svarta flygeln var min blida adam med snöbitna kinder.

Pojken kan spela, vare sig han tror det eller inte. Fast nog borde han öva lite mer på intoneringen allt!

Men mitt i min egen döda poets sällskap insåg jag att det enda jag verkligen visst var att bussen gick hem 8 minuter i från borgarskolan.

Så här sitter jag klockan elva. Tidigt hemma en fredag kväll, reko!

På bussen delade jag syre med en handfull 12 åringar som skulle på fest. Misstolka mig rätt, fest ska inte behöva förknippas med alkohol, men för många, inkluderat dessa pojkar är det fallet.

Självklart tänker jag omedvetet tillbaka på en tid då jag var cirkus tolv och för liten för att få tonårsfylla.

Adina Perpåls och fylla fanns bara inte i samma mening. Jag må låta gammalmodig, men tolvåringar ska inte behöva osa jolmigt och betraktas som kompostpåsar. Det har ju huuuur många år som helst kvar att supa bort!?

Kanske är det jag som har fel, det kanske bara var jag som var töntig när jag var liten (mindre, inte pension än eller!). För yes, det är jättecoolt (missa inte ironin) att dricka alkohol.

.

Alltid kämpar man för att hitta en plats som passar både här och där,

och snart har man glömt bort vem man är.

Jag har kämpat för att hitta en plats som passar både här och där,

och snart vet jag vem jag är.

Här är det lika kallt som det hade vart om det vart - 17°c i Sahara!

Pulsar mig till skolan, och fint är väl ändå det? Bevis på att världen inte är alldeles på sniskan.

Tänker på mina småpojkar som i samma nu som detta nu befinner sig i solen och värmen i australien, hoppas ni har det superbra <3

Några andra av mina favoritpojkar som befinner sig i julrushen i gävle vet jag har de bra nu, för jag har varit med dom hela dagen och hela veckan, hujedamej vad mysigt :)

Lite mera musik innan jazzkonsert med tvåorna. Men först, hem till adam!

Alltså, det pirrar med båda flickorna roger? Hur kom det då sig att du sa till din ena flicka att det endast var på kompisplan och inte hade närhet till några fler känslor som liknade kärlek?

Roger: vad bra. Då vet jag det. okej. (helt monotont)

BONDE SÖKER FRU <3

och så vill jag skicka ett tack till roger som berättar för mig:

du är inte sämst på sånt här med kärlek och att öppna ditt hjärta. nej, vi är sämst på det.

Dom kommer aldrig att se, aldrig få veta vad dom missar när dom inte väljer dig.

Dig och ditt hjärta som är större än hela vår värld

Men vad är jag om inte lika naiv som de?

Jag som aldrig kommer få se, aldrig få veta vad jag missar när jag inte väljer dig.

För nej, jag har inte haft ett kärleksproblem i hjärtat sen jakten - 97.

Jag är inte som hon.

Hon som vill se, som vill veta vad hon missar när hon inte kan välja dig.

Men hon är som mig.

Lycklig för att du alltid kommer vara min vän så länge jag vill.

Möjligen lite lite längre.

♪♫

hoho! så som tomten skulle ha sagt.

Vad jag är glad över att inte ha nå <3 problem, jag är bara andras problem.

Jag är bara lycklig och lever för att jag älskar att leva.

Och min katt är på min sida. Vi älskar varandra för att leva.

Det sägs att det är människors beslut som gör de till de människor de är.
Så stora människor, Anna Skipper inräknat, som blir legender med hjälp av sina beslut.
Och då, vad blir jag? Vad blir lilla jag som idag har tagit det tråkigaste och mest intetsägande beslut tellus skapat? 
Vad blir människor som säger nej, när världens vackraste ord är adresserade till deras förnamn?



Du ligger ner och vilar mot min arm, jag längtar bort ifrån din värme och din famn.
Så vi går för att bara vara, utan att förklara varför kärleken tar skada
Jag vet precis vad du känner fast du aldrig sagt ett ord
Du har viljan att bli större, men för mig är du redan stor.
Vad blir människor som säger nej, när världens vackraste ord är adresserade till deras förnamn?

IDAG ÄR JAG SÅ LYCKLIG SÅ JAG AVLIDER! så redan nu ber jag om ursäkt för att detta inlägg troligtvis kommer bli ostrukturerat och fyllt med dålig meningsuppbyggnad, men you know what? I don't care :D

Idag är så vacker på något vis.

Alla vackra människor, min jazzare som jag bara känt ett halvår men ändå tycker om så mycket jag inte trodde gick på så kort tid! Mina grundskolekompisar som alltid får mig att känna mig så glad och trygg, de som känner mig både framlänges och baklänges när jag själv glömmer bort att jag gör det. Min familj och släkt, som alltid alltid finns för mig. De som alltid berättar hur mycket jag är värd att få leva lycklig, de som får mig att känna mig älskad varje sekund, när jag själv inte orkar med. Och min katt, som är universums roligaste flicka, hon som jag alltid får mig att le och som så många gånger har berättat för mig att det finns livslång kärlek, på riktigt. Mitt hjärta tar fortfarande ett extra skutt av lycka varje gång jag ser henne, efter en så lång tid, fortfarande älskar jag henne så mycket.

Tack alla, för att ni har visat mig vad kärlek man går genom eld är för någonting. Tack för alla stunder, alla känslor och alla glädje ni ger mig <3

Gud, nu förtiden är vi nog kompisar igen, idag har jag kommit ikapp. Du lät aldrig den andra komma närmre, du såg aldrig henne i ögonen på det sättet du gör nu. Jag ville inte springa bredvid och nu står vi sida vid sida, jag har inte lika ont idag. Och jag är lycklig, så lycklig!

Jag gråter men är inte ledsen. Är själv men aldrig ensam. För jag är så lycklig att jag är jag i detta nu. Att jag får uppleva känslan av att inte må jätte dåligt. Jag var tveksam att jag någongång mer skulle kunna få leva utan all smärta, men jag tror verkligen. Idag är det nya rön, nu är demonen på flykt för jag är lycklig. Det är så mycket, så mycket vackert jag får chansen att uppleva. Och jag är tacksam, ack du så tacksam.

.

Jag kan dö nu. Lägga mig ner och försvinna. Ingen död skulle vara bättre, för nu, just i detta nu är jag så lycklig jag inte trodde skulle få chansen att få vara. För jag kommer bli frisk!

Tack för att jag får uppleva detta som jag någonstans visste att jag var värd.

+ jag har sovit hela 6 timmar inatt!

Lucia på skolan äre oxå, myyyys!
Fotnot: Jag tänker inte låta mig själv eller någon annan få mig att dö nu. Det vore slöseri med denna enorma lycka och glädje till livet jag känner. Men nu slutar jag skriva, gråter så mycket, och jag är så lycklig <3
Så lycklig!

Hur 17 fick jazzlinjen honom att komma hit till lilla gävle, till lilla oss och inspirera oss mer än jag någonsin vart maken om förr?

Egentligen bryr jag mig inte. Jag är bara mer än väldigt tacksam!

Precis som med jazzkonserten går det inte att beskriva. Jag har försökt både för mina kompisar och för mamma, men när båda tittade på mig som om den flummigaste och mest kosmiska delen i galaxen och Tomas DiLeva tagit plats i min kropp, gav jag upp.

Men det var som om jag svävade ut ur min smärtande kropp och var bara här precis just nu.

Verkligen den mest omtumlande upplevelse jag varit med om. Verkligen en av de bästa minuterna i mitt liv.

Jag blir så kär. I livet? Nisse Landgren? Nevermind, bästa. Bästa.

Obeskrivligt.

.

Nu ska jag ta mej lite smärtstillande, känns som något bra att göra efter en hård behandling.

Blir ärligt alldeles pirrig över att äntligen kunna få slippa litelitelite granna av smärtan.

Hoho, nu pirrar det till ordentligt :D

Hundratals formuleringar och tusentals känslo-ord som på någotvis skulle kunna påvisa hur mycket jag hållt av den nyss passerade veckan. Hur jag njutit av varje stavelse, lyssnat på varje ton. Sparat varje doft och älskat varje människa. Så otroligt underbart!

Men inget utav mina försök ger någon person eller någon händelse rättvisa. Det är bara för bra för att vara sant.

Så jag bestämmer mig nu för att lämna att påvisa detta i bloggen och har alla minnen och känslor kvar i hjärtat. Allt för att kunna plocka fram dom precis när jag vill, vilket har blivit väldigt ofta på sistonde :) lovely !

Hänvisar ändock till min facebook profil där bilder, som nu säger 1000 gånger mer än 1 ord, kan berätta lite av de jag inte är tillräckligt känslomässigt stark för att klara av att göra. Alla helt sepia tonade, just for you <3

många gånger tänker jag på hur jävla kul vi haft det ihop och hur tråkigt de är att vi sällan syns nå mer.

Men även om vi inte träffas varje dag, så som vi är vana att göra, vet jag att du alltid finns där om jag vill och jag kommer alltid finnas där för dig om du vill.

Och allt vi har gjort tillsammans stannar hos oss så länge vi vill och det betyder att oscar nu är ett mina blott, haha! :D ojoj, snart syns vi vännen, snart!

Så ja, ordning på taker nr 2.

Det ska bli så fucking awesome, är dock orolig för att vi inte hinner rodda och soundchecka ordentligt. Och ljög gjorde jag oxå, jag är nada nervös, men det hinner jag nog bli, jag har för tametusan tjuge timmar på mig.

ÅH vad stor del ni får vara utav mina goda stunder. Jag tycker mycket om er, men ta det lugnt när ni låter det bli ömsesidigt. Jag vill inte sitta fast i detta trubbel jag hamnat i, men nog är det smickrande allt, haha :)

Lovar att försöka vara lite mindre underbar i framtiden... om det nu går..

Haha, gubbar vad jag längtar tills imorn, då syns vi igen! <3