lumières de Noël

För er som undrat hur lektionen jag hade ångest inför gick så ska jag berätta för er att jag presterade sämre än en kossa. Alltså en kossa som presterar dåligt dvs.
Men jag är ASNÖJD ändå. På riktigt, det känns ASBRA.
Och med denna sköna yes-jag-är-bäst-känsla i kroppen hade jag tänkt fortsätta vara produktiv och öva och plugga undan ordentligt så jag inte behöver åka in till skolan efter repet på torsdag. Så man nångång blir finito, liksom ledig. Lov ju!

Letade efter bilder till en skoluppgift och hittade denna som jag bara måste visa.
Det en dag som har haft stor betydelse för mig och vart jag står idag (ja, jag är megaepisk)
Men aja, det är på vår kökssoffa här i valbo. Min mor står vid spisen (precis som ett fruntimmer ska) och jag sitter som varje kväll och övar fiol, denna kväll tänkte jag dock inte öva på min läxa. Jag var så gangster att jag tog ett random notblad och började spela efter det.
Bara sådär. Det var som att läsa, lätt fast det gick jävligt långsamt. Efter den kvällen blev det mycket noter, för mycket kan jag nog tycka. Men jag blev så överväldigad av att jag på en kväll lärt mig läsa noter helt själv.
Fin stund ♥ Nu tändas tusen juleljus i D-dur.
Idag blir jag, såklart, impad att jag lärde mig noter på en timme. Men mer impad av hur mycket jag verkligen övade då. Typ jättejämt. Det är produktivt!

l'ecole.

Mina vänner sitter här och tänker tillbaka på vår respektive första skoldag på gymnasiet. De citerar och minns vad vi sa och kände när vi träffades i min lilla lägenhet senare samma dag. De var alla smått bekymrade, lite nyfikna och lite besvikna, men mest irriterade. På mig.
Irriterade på att jag kunde vara så äckligt lycklig trots att jag inte hunnit lära mig nånting om min nya skola. Och ändå, då visste jag inte vilken rolig linje och vilka mysiga människor jag hade hamnat med.
Jag visste bara att jag skulle få vara med ville och att jag skulle få spela musik.
Musik och ville. Jag behövde inte veta mer för att trivas.
Nu idag har jag hört av med de vänner jag träffade samma dag för ett år sen. Alla har bytt klass, vissa har bytt linje, medans jag går kvar på mitt jazz. Lika äckligt lycklig som för ett år sen.
Men okej. Vi ska inte ge en allt för romantiserad bild av verkligheten.
Jazzarna knows how to do it. Musten är utsugen ur min kropp way long ago.
Jag har ett drygt schema med för många kurser. Även min "chill" linje kan bli aaapdryg.
Fast det är en skola, hur mycket kan man begära egentligen?

J'ai faim maintenant

Förra året runt nu drack jag ananasdrinkar i Grekland med min kära <3
Eftersom den fantastiska sommaren kommit tillbaka här i Sverige ska jag ut i naturen med vänner och en picknick korg, men först: musikskolan. Vissa kan ju inte hålla sig tills det börjar igen om en hel vecka, haha.
Vet inte vad jag gjort på detta collage med färgerna etc, det känns ganska flummigt. Men what ever, jag hittade ett gammalt. Palla ett nytt fint :D

RSS 2.0