Jag saknar dej.
hallå, dagen har bestått av dans för alla nior, plus musik och ännu mer musik ska det bli ikväll när jag ska spela med fanny!
men första ska jag till mormor och jag önskar så enormt mycket att morfar skulle vara där, att han kunde lyssna på när jag berättar om hur jag klantade till mig på dansgolvet, hur nervös jag var när jag var tvungen att bjuda upp en kille från skolan. Jag önskar han kunde lyssna på lekarna vi gjorde på musiken, hur jag kämpade med att klappa i takt trots att mitt första instrument var trummor, och jag önskar han kunde ha hört glädjen i min röst över våran nya franska lärare.
För ingen lyssnar så bra som han gjorde. Ingen skulle kunna få mig att tro på mig själv så pass mycket att jag skulle bjuda upp någon, ingen skulle glädjas så mycket med mig över min franska lärare som han. Jag skulle aldrig ha varit den person jag är idag om inte han hade trott på mig så som han gjorde, tack vare honom har jag vågat tagit beslut jag aldrig annars gjort. Min tacksamhet över det gör att jag saknar honom så mycket. Saknar alla dagar han och jag satt i köket och skrattade tillsammans, alla dagar han och jag sökte på filmer på you tube medans mormor påtade i landet. Jag saknar hans oförstående blick när jag försökte förklara hur man la in bilder på datorn, jag saknar mitt största fan i min egen fan club.
Jag saknar morfar så mycket att det verkligen gör ont, men mest ont gör det när dom dagar då jag åker till mormor efter skolan och han inte sitter där i sin rullstol med glasögonen på sne och väntar på mig. Det gör ont att se de olösta korsorden vi klurade på för att hjälpa mormor, det gör jätte ont att söka filmer på you tube, och att skratta åt dom ensam.
Och idag är en sådan dag, en dag då jag ska till mormor och äta, en dag som gör att det gapande hålet i hjärtat efter honom värkar lite extra. Och det gör ont, det gör det verkligen.
Men ikväll när jag spelar vet jag, att förutom att tänka på mjuk handled, spela med fingertopparna och allt sånt, kommer jag tänka på morfar. När jag spelar är vi så nära varandra vi kan vara. För då levde vi upp, båda två. Han älskade min musik, och vad jag än spelar, när jag än spelar så tänker jag på honom. Och nu ser jag framemot att spela, ser framemot att kunna göra honom lite gladare, vart han än är. Åtminstone så blir min morfar lite gladare där han befinner sig hos mig, i hjärtat. Morfar jag saknar dej!
Kommentarer
Postat av: Anonym
alltid här för dej gumman <3 jag ska inte säga att jag förstår för jag har aldrig upplevt det du gjort.
jag finns här :)
vi kanske kan lira lite ihop du och jag när jag lärt mig vilken tangent som är b på pianot ? xD
Postat av: Anonym
hahaha du är så gullig <3
tangent b är liksom den precis bredvid c fast bakåt :) det är ingen svart emellan b & c, ett tips :D <33
Postat av: CECILIA
tack nu fixar jag nog bellas lullabay :D hihi :D <3333
Postat av: Anonym
åhh vi måste spela den! :D
DU ÄR BÄST CECILIA! <3
Trackback
