So long, farewell, auf weidersehen goodbye
Sitter här i cafeterian i Umeå intill jazzarnas musikstudio...härligt pianospel innefrån och killarna som sitter vid bordet bredvid använder besticken till trumpinnar, nu kommer en kille med gitarr och spelar. Tänker på dig...har du ett sånt här rikt liv på jazzlinjen. Jag blir glad i hela själen av att se dessa musikanter, deras glädje men även några som är försjunkna i sitt spel som om de var i trans. Jag tjuvlyssnar på deras samtal...ajabaja men otroligt intressant..."finns det pojkar som är överviktiga som spelar
hockey undrar en kille. En annan håller med och frågar de andra om vad får man ut av att spela brännboll...de diskuterar sitt ämne musik...där får alla plats oavsett hur man ser ut om man inte är sångare/sångerska som ska vara med i idol förstås... men vad fan är idol när man kan spela jazz säger killen med besticken och ler :)
Ja kära Adina jag känner en viss avundsjuka på dig som får sitta och hänga med underbara människor om dagarna...jag måste nu gå till min lektion om maten ur ett socialkulturellt perpektiv...du hör...bara namnet låter trök!
pusspåla och ha en underbar dag!
haha jaa det låter precis som mina jazzpojkar! Svamlar om något egentligen helt ointressant och sådär lagom layback så man nästan tror det är lite bakom flötet, helt otroligt att det finns ett jazzparadis i gävle, där jag är välkommen!
Har inte kunnat smälta det än.. Hoppas lektionen blir bättre än du tror, annars får du komma till jazz & ha lektion med oss, garanterat ingen döstund! PUSS <3
