Inga fjärdedelsgrupperingar

Jag har sån grym huvudvärk att jag får ångest.

Varför ska jag behöva ligga patetisk och apatisk och vänta på att det ska gå över när det aldrig gör det?

Läskigt och enormt frustrerande att det verkligen inte finns någonting jag kan göra åt det. Det får mitt liv att kännas som en tv-serie. Det känns som att jag känner varje karaktär, jag är med, hör och ser vad som händer men kan inte ändra att jävla skit på historien själv för att jag har någonting i vägen. När jag följer Gossip Girl är det en glasruta som skiljer mig ifrån Chuck och hans vänner, i riktiga livet är det en dimma av värk som skiljer mig ifrån migsjälv och mina vänner.

Fienden inom mitt huvud har nu plockat med sig all min koncentration och tyvärr motivation.

Den läskigt melankoliska inspirationen tar över mig, känslan som vill få det mesta att kännas meningslöst.

Raaawr, vad irriterande, jag vill inte ha det så!

Ser nu ut som de mina ex-vänner på bilden. Ganska döda.