Inga fjärdedelsgrupperingar

Ni har hört om den förut, är det inte för att jag tjatar om den så är det för att så många på blogg.se rapporterar om den. Elsas Mode. En "icke självbiografisk" bok skriven av Sofi Fahrman. Nyfiken som en gås var jag såklart tvungen att läsa den oxå, passade ju perfekt med en liten chic-lit bok i väntan på konserter under festivalen.

Men gud så jag ångrar mig, lille söte Sofi sjönk way down. Självklart är det ett medvetet drag att man omöjligt kan associera denna Elsa i boken med någon annan än fröken Fahrman när hon, publicerar den i en pocket med bild av henne själv på framsidan, klockrent egen upplevda händelser med tanke på drömmen om new york, drömmen om en populär modeblogg och slutligen anställning på en stor kvällstidning som moderedaktör.

Men hur kan hon på något sätt vilja framställa sig själv som en otacksam och barnslig flicka utan uns av moral i kroppen? Elsa är typ den mest patetiska osäkra människan på jorden, varför vill hon förknippas med någon sådan?

Boken kändes mest som att Sofi ville ha revansch mot alla som påstår att mode är något ytligt, ni vet, inget riktigt jobb. Så nu skulle en sann "fashionista" med "unik egen stil" slå tillbaka allt och förklara hur mycket det betydde för henne (eller var det för att hon aldrig riktigt fått komplimanger för något annat än att hon var snygg och på så sätt lärt sig att det mest framgångsrika sättet att nå toppen av celebritetstrappan var utsidan). Jag menar mode gav henne status och absolut inget annat i gengäld. Och denna status som flickan suktar efter, hur hon på sämsta skolsvenska försöker ge en målande beskrivning av stockholms alla innerklubbar, hur svårt det är att ta sig in där och eftersom hon med denna "målande" beskrivning kan berätta hur det ser ut och vilka som är där har hon underförstått kommit in själv. Åh, men grattis då.

Tillsist, om man står på flighten och hånglar så hotellbussarna får vänta börjar inte hopen av arga fransmän att applådera för kärleken. Ursäkta om jag spräckte någon sorts romantisk bubbla nu, men de säger definitivt något mer i stilen av busschafförens citat, han som slängde ur sig ett argsint, "Allez, On y va, là!"

Hoppas för alla i Sofi Fahrmans närhet att hon inte är ett lika egokärt äckel som Elsa Gustavsson.