Inga fjärdedelsgrupperingar

jag menar, det är ju bara två sextondelar ihop. daah

Un terrible rêve ou réalité?

Chillfesternas vecka är över och skolan har nu vart på i tre dagar. Med denna logiska koppling ska jag nu berätta om en så obehaglig dröm jag hade en natt här i veckan.

Jag drömde att jag skulle gå till skolan. Jag kommer dit och människorna där sitter stilla på sina stolar och läser i böcker. Det kommer in en lärare i klassrummet och redovisar om olika ämnen och dess logiska förklaringar. Majoriteten av eleverna lyssnar uppmärksamt, någon fipplar med mobil och tasslar om helgens fester i bakgrunden, men inget störande ljud som tar över själva lektionen lixom. Rasterna är korta och händelselösa, och glädjen är inte tip top. Och efter att ha väntat i evigheter med att ligga lågt och ödsla tid på tråkig fakta tar jag fram min fiol för att öva lite. Läxor ni vet, sånt som jag får i min skola.

Då tittar läraren konstigt på mig. Eleverna också. "Varför sitter hon och spelar när vi har lektion? Sånt ska man göra på fritiden.." Jag hör hur de muttrar om mig så jag letar efter ett övningsrum men a) det finns inga övningsrum med pianon, bara lektionssalar med pennor och whiteboards b) jag måste sitta kvar och lyssna på läraren, hobbysar ska hållas till fritiden säger hon.

Känslan av att jag var missanpassad och fel ekade inom mig. Och så vaknar jag.

Hela bussfärden försökte jag skaka av mig den obehagliga känslan av påträngd instängdhet och då inser jag: Skolan jag drömde om var ingen konstig skola, det var inget läskigt fängelse. Det var precis så som samhället brukar säga att en skola ska vara. Det var vanligt/normalt som vi brukar uttrycka det.

Snacka om att jag är så glad över att jag inte är vanlig/normal. Att jag får gå på jazz och behöver inte gå med den förtryckta känslan av isolering i själen (lite melodramatiskt yes, men jag lovar, den drömupplevelsen var en av de obekvämaste upplevelserna på länge!) Det enda läskiga jag känner på jazz är den sjukt stora pressen, ansvaret och nervositeten för att aldrig sabba när jag får så otroliga chanser!

Typ att spela på folkteatern imorn, för ja, jag är såhäääär nervös just nu!

Idag på naturkunskapen tog poppe min altfiol och satte sig mitt i klassrummet och spelade.

Klassen reagerade inte ens på att det satt en människa där och spelade konstant i en timme på ett instrument han inte behärskade för två sekunder. Inte ens läraren orkade bry sig. Haha, så jätte random och så jätte mycket jazz!

Nu blire det till å spela bas, stoppa något i magen och sova lullull innan jazz drar igång imorn igen :)

(och jag är hiiiiiimla nervös för att spela på teatern imorn)

pfft..

våra mattelektioner är mkt ruuuligare.

som att sitta och leka med en penna utan att nån bryr sej.

fettnaaaajs!

HAHA naaat.

om jag hade fått tillstånd att gå utan krycker hade jag lätt bara gått därifrån och åkt ner på stan med bussen och köpa mina gula byxor... :EE

okej, dedär lät sjukt. vafan har jag för liv om jag längtar efter att få åka buss? :|

fy FAN vad Pontus är snygg

Adianfianelbas<3

Ja det är ingen dröm...så där känner jag mig när jag pluggar kemi och det ligger ett block med pennor bredvid, vem kan motstå block och penna och bara rita rita och leva för konsten. Din dröm är just nu min verklighet och din vardag är min dröm...att läsa dina rader frågar nu mig varför jag pluggar kemi...NÄ när sommaren kommer ska jag leva för konsten och måla, dreja, mosaik, smida silver, gräva land, plantera, rusta stugan så den är fin tills du åker med dina jazzkompisar till stugan i Axmar och badar i havet i solnedgången, grillar korv, eldar i kaminen och lyssnar på musik till en kopp ekologiskt te :)

Pusspåla

men maja lilla vän, du HAR ju inget liv? :)



och eva, du får inte glömma att du är en av mina förebilder som visat vilket vackert liv man kan få om man lever sin dröm, så som att åka till sydafrika och studera konst, eller flytta till storvik och ha ett eget växthus! och vilken sommarglädje du skickar till mig, den axmar helgen låter toppen, jag bangar inte!



and yees, visst är pojken fin, men inte lika fin som hans stråkteknik, PUSS på den.